Igår var jag sådär extra vuxen..jag trotsade regnet och gav mig ut för att utföra diverse bestyr. Jag har varit duktig och rensat min garderob på en massa kläder som jag inte tänker/kommer att använda igen (= 5 vuxenpoäng ), och till min lycka har jag inom promenadavstånd hittat en container tillhörande Myrorna och Frälsningsarmen. Dit traskade jag med mina gamla "trasor" ,det kändes väldigt bra i själen efter jag slängt i dem i containern och på vägen hem fantiserade jag om vem som skulle ha på sig min  gamla tröja från H&M.

Jag vill uppmana alla om att göra samma sak! Alla har vi minst 20 plagg som vi alltid sparar i förhoppningen om att vi skall "få plats" i dem igen eller att de skall bli moderna igen..och väldigt sällan blir det som vi hoppats:) Då är det ju bättre att någon annan får njuta av dem, och ett plus är ju att det känns skönt att göra en god gärning!

Senare under dagen samlade jag på mig minst 10 feta vuxenpoäng när jag för första gången i mitt liv hade ett bankmöte! Det kändes stort och viktigt när vi diskuterade mitt sparande och vilka fonder jag skulle satsa på, storheten avtog dock lite när Stella lägligt nog valde att spy ner fondrapporterna. Den stackars banktanten sprang ut efter torktrasa och Ajax..tydligen passade det inte att det luktade bebisspya på hennes kontor (gissar att hon hade fler kunder efter oss).

Nu har jag startat ett kapitalkonto för Stella som hon får när hon fyller 20år, tanken är att vi skall spara ca 500kr/månaden till henne där så att det blir ett bidrag till att köpa bostad eller bil. Visst låter det bra och vuxet,nästan värt ytterligare 5poäng väl? Fast eftersom jag har planer på att hon skall bli tennisproffs eller artist så kommer hon säkert inte behöva våra pengar, utan då kan hon köpa ett hus på italienska rivieran till sina kära föräldrar för slantarna. Det behöver inte vara så stort, bara det har havsutsikt..;)

Dagens summa vuxenpoäng:20

Idag blir min lilla docka 4 månader gammal- stora tjejen:) Jösses vad tiden har gått snabbt sen hon kom till världen! Det har varit den bästa och den tuffaste tiden i mitt liv, som jag upp levt i flera olika faser..både bra o dåliga sådana.

Den första tiden kallar jag Trans-fasen, för det kändes som om jag gick i trans och inte riktigt fattade vad som hände. Plötsligt fanns det ett litet liv där som jag skulle ta hand om, och ingen hade kunnat förbereda mig hur annorlunda allt skulle bli. Det var som jag levde i en bubbla och det enda jag kunde tänka på var att räkna timmarna mellan Stellas mat-tider. Jag såg ut som ett ras, luktade en blandning av bebisspya o svett (att ta en dusch var en lyx som inte alltför ofta inträffade). Att Stella fick kolik under denna tiden gjorde den inte bättre, jag orkade ingenting..

Efter ett tag som jag in i Tår-fasen, tiden då jag grät för allt. Jag grät för att jag älskade Stella så mycket, jag grät för att jag ville vara för mig själv en stund och lämnade bort Stella ett par timmar, jag grät över att det var vackert sommarväder...ja, i princip allt. Jag tvivlade också på att jag skulle bli en bra mamma, jag var rädd för att träffa folk då jag var säker på att de skulle se hur kass jag var och komma på mig! När Stella började tappa allt sitt fina hår och blev skallig, så var jag helt övertygad om att det var mitt fel.

Hela tiden hade man hört att det var sååå ljuvligt att komma hem med sin nyfödda bebis, jag tyckte att det var tufft som tusan och skämdes för det och grät. Efteråt har jag fått veta att MASSOR av mammor upplever samma sak, men ingen snackar om det.

Rutin-fasen kom som en räddning, både jag o Stella hittade våra rutiner och började få ett lugn i vardagen. Dagarna såg ganska likadana ut, och vi trivdes..:) Jag blev äntligen en Kaffe-Latte morsa (jag drack inte latte innan, men man måste ju leva upp till sitt namn).

Nu är vi inne i Mys-fasen, då allt är rosensött och allt funkar kanon. Jag har kommit till insikt att vad jag än gör så är det bäst för Stella, skit i vad alla andra tycker o tänker eller vad det står i "regelboken". Hon är världens snällaste o gladaste tjej, så något bra måste jag och hennes pappa göra!

Ser framemot alla andra faser som kommer vara i livet, jag är övertygad om att det både kommer bli tuffare och mysigare..bring it on!!

Min älskade prinsessa för 4 månader sedan, hipp hipp hurra!!