Var ute på min dagliga promenad igår  och jag kan inte låta bli att bli faschinerad av att jag sen jag fick barn numera ler fånigt åt andra barnvagnsrullande mammor som jag möter. Som om vi alla ingår i någon hemlig klubb:)

För ett par år sedan var jag plast-matte åt en hund, och det fungerade på liknande sätt. När jag var ute på hundvagnspromenad log jag åt andra mattor/hussar jag mötte...och hade samma klubbkänsla.

Oavsett vilken "klubb" du ingår i så är det samma artiga småfraser:

-Vilken kön är det på din bebis/hund?

-Hur gammal är han/hon?

-Jag hade en sådan ras/barnvagn tidigare

Än så länge är det ingen som frågat om deras bebis får hälsa på Stella, men det kanske kommer när hon blir äldre..:)

Nu kanske det bara är jag som är den som ler fånigt och ingen annan känner igen sig i detta, men till saken hör att jag alltid fått leende tillbaka av barnvagnsmammor och andra hundägare. Men när jag ler lika fånigt åt folk som bär en innebandyklubba får jag aldrig något tillbaka, på något sätt tycker jag mig tillhöra deras hemliga klubb eftersom jag har hela min släkt och bästa vän aktiva i sporten. Men tydligen är jag inte godkänd att le tillbaka åt, förmodligen för att jag inte har på mig något hemligt klubbmärke som visar att jag ingår.

Imorgon skall jag ge mig ut med en innebandyklubba i handen och se om det går bättre...hör ni några som pratar om den skumma tanten med barnvagn och innebandyklubba som går runt Heden i cirklar och ler fånigt mot alla så vet ni att det är jag..:)