Igår fick vi för första gången i Stellas liv åka till barnakuten med vår lilla prinsessa, det tog "bara" 8,5 månadEr. Vi har ju en aktiv liten tös som är lite för rörlig för sin eget bästa/ sin ålder...hon klättrar och ställer sig upp mot allt och går längs med möblerna här hemma. Tyvärr är inte kroppen tillräckligt stark än och hon har fortfarande inte riktigt koll på avstånd m.m, dvs hon är för tidig för sitt eget bästa. Egentligen var det bara en tidsfråga innan första skadan skulle komma.

Vi har en skänk hemma där Stella har några av sina leksaker på 2 hyllplan, dessa är extremt roliga att klättra upp och ner för, och jag har låtit henne hålla på samtidigt som jag suttit brevid. Men så igår missade hon att dra sig upp och föll med pannan in i hyllplanet och kinden i botten...och gav ifrån sig ett galltjut av rang. Vi ringde till sjukvårdsupplysningen eftersom jag hört att när bebisar under 1 år slår i huvudet brukar de vilja att man åker in med dem och kollar att allt står rätt till. Innan samtalet kände jag mig ganska lugn eftersom när Stella slutat gråta så kändes hon helt ok, men när damen i luren sa åt mig att ringa efter ambulans och åka till barnakuten blev jag livrädd!

Med hjärtat i halsgropen ringde jag Carl som skyndade hem från jobbet och så åkte vi snabbt upp till akuten. Där konstaterade dem direkt att Stella verkade vara helt ok, men eftersom hon spydde när vi kom dit så fick vi stanna kvar ett par timmar för att träffa en läkare och försöka få i henne lite mat och se om hon behöll den.

Här dök då upp ett problem..tror du jag hann tänka att jag skulle packa ner barnmat när jag slängde mig ut till bilen med Carl&Stella? Personalen sa åt mig att gå ner till fiket och köpa lite mat till oss där...och utbudet där var väl inte alltid det bästa (ingen barnmat så långt ögat når, och än så länge är inte ostfrallor eller kanelbullar något Stella äter). Som tur var hade jag en burk fruktpure och några majskrokar längst ner i skötväskan.Stella klarade läkarundersökningen galant och kommer som mest att få en liten blåtira och en knappt märkbar bula i pannan.

Läkaren skickade hem oss med följande ord: "Nu tycker jag att ni skall åka hem, ta det lite lungt och mentalt förbereda er på de kommande årens skador när hon ramlar...för massa fler kommer det bli". Usch vad det känns jobbigt! Imorgon är det jag som packar en förstahjälpen väska och lägger i bilen (med MASSOR av burkmat) inför kommande sjukhusbesök. 

 

Rebecka

6 mars 2011 13:13

guud va sööt!

http://welamson.bloggplatsen.se

 

Erika

8 maj 2011 11:24

Så söt hon är!

http://www.mylittlewords.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har haft en helt underbar helg i Malmö och upplevt Melodifestivalens sista delfinal. Jag säger upplevt, för jösses vilken upplevelse det var...glädje,glamour och goda vänner!   Efter att vår kära vän Martina berättade för ett par månader sen att ...

I ett par dagar har jag befunnit mig i livet innan mobiltelefonen fanns..som inte detta var tillräckligt så passade även hemtelefonen och internet på att ta en paus igår. Jag hade min jobbtelefon kvar, men där har jag knappt inga privata telefonnumme...

Nu är det snart bara 3 månader kvar tills jag skall börja jobba igen, och Carl tar över "hemmarollen" med Stella fram till årets slut. Jag måste erkänna att jag redan nu börjar få seperationsångest över att lämna min lilla sockersöta tös (blir det nå...

Jag måste ju bara få skryta lite..min bror Richard har denna helg befunnit sig i Polen som deltagare i ett projekt gällande värderingar inom idrott. Han är 1 av 20 tränare från flera olika idrottsgrenar som blivit utvalda i Sverige att delta i detta....

Det känns ju som om mer eller mindre hela världen har dåligt med pengar i januari..tidningarna publicerar artikel efter artikel med rubriker som "Så överlever du månaden" och "Snåla till februari". Även vi lever snålt och försöker få ihop det fram ti...