Nu börjar jag bli smått galen...minns ni bävern?Tror ni inte att bävern är försvunnen igen?? För en dryg vecka sen skulle jag leta fram bävern och visa för min lillebrors "adoptivbror" Chrille men jag kunde inte hitta den. Sen dess har jag ändå letat lite, men inte sett den någonstans. Nu är det ju så att Stella sen bäverns återkomst har använt honom som leksak, och hon har ju en tedens att slänga dem på lite olika ställen i lägenheten...men inte så att man inte ser dem.

Så nu undrar jag...är det Stella som förlagt bävern någonstans, eller är han ute på en ny rundresa? Är det isf samma person som har kidnappat honom eller ytterligare en person som inspirerats av sprattet?? Vi vet fortfarande inte vem som låg bakom det första försvinnandet. Jag blir tokig!! Vad är det som händer?? I helgen blir det storstädning och en rejäl bäverjakt här i hemmet,hittar jag inte honom då  får jag sätta upp efterlysningslappar på stan enligt nedan:

EFTERLYSNING!!!

Detta är senaste fotot på bävern, har du sett honom?

Vänligen kontakta hans ägare med upplysningar.

Den senaste månaden har Stella blivit mer "rörlig" och således även mer olycksdrabbad, än så länge kan vi skriva upp följade på skadelistan:

*Bula i pannan

*Bränt sig på handen

*Slagit i läppen

*Dagliga vurpor när hon försöker ta sig runt i lägenheten utan gåstol (läs krypande/ålande/skuttande/stående)

Hon är numera även galet snabb i gåstolen och tar sig runt våra 70kvm likt Usain Bolt på 100meter. Därför kände både jag och Carl att det var bäst att babysäkra lägenheten, och efter en storhandling på IKEA gick vi loss på hemmet. Långa skohorn samt lådlås för att förhindra att hon kommer in i lådorna, flaskorna fick plockas bort från vinstället (speciellt efter jag hittade Stella åka runt med en vinflaska i famnen på gå-stolen...) samt en massa hörnskydd till möblerna köptes.

Hörnskydden kändes extra viktiga eftersom hon på darriga ben gärna försöker ställa sig upp lite överallt, vad jag skall hitta på i spjälsängen vet jag fortfarande inte...jag vaknar varje morgon av att hon står och kikar på mig;) Fast Stella verkar inte förstått att hörnskydden är där för att de skall sitta fast och skydda henne, hennes uppfattning av dem är att de är roliga leksaker som hon skall ta bort och smaka på. Så numera får jag dagligen ta hörnskydden från henne och sätta tillbaka på borden&tv-bänken...är det IKEAs skydd som är extra dåliga? Skall jag köpa nya någon annanstans?

Nedan bildserie visar fröken Stella som fotograferas på bar gärning när hon norpar hörnskydd medans jag skäller på henne och försöker se arg ut:

AJA,

BAJA,

DIG!!!!

Jag tänkte att jag skulle fortsätta att ge tips på bra grejer (nu när jag ändå är igång). Jag har aldrig varit mycket för att shoppa, att gå timmar i stan och leta efter den perfekta klänningen har aldrig varit min kopp av te. Mina väninnor har fått gå själva och så har jag mött upp dem på en fika efteråt istället, min shoppingstil har mer varit att gå in i en affär vars kläder jag gillar och köpa det bästa jag kan hitta just där. Detta endast när jag verkligen behöver något...:)

Men under graviditeten började ett nytt intresse som fortfarande håller i sig...baby-shopping. Jösses vad det finns MASSOR av bra grejer man mer eller mindre måste ha. Eftersom det inte finns så mycket babyaffärer att besöka lätttillgängligt och att man som höggravid alt. nyförlöst inte orkar strosa runt i affärer är ju nätbutiker det bästa man kan hitta..och nu vill jag tipsa er om den BÄSTA nätbutiken!! Den är nystartad av en av mina Barbabästisar syster med sambo och de har verkligen massor av "bra att ha-grejer" på sidan.

Butiken heter Jollyroom, och ni hittar dem på Http://www.jollyroom.se

Mina 3 bästa köptips där är:

1)Matbehållaren Carlos, perfekt till att frysa in både pureér och bröstmjölk i:

2)Snuttedockan Peppa, som blir bebisens bästa vän..

3)Lära gå-stol. Vad än BVC säger så är en gåstol det bästa du kan ha..det underlättar för dig och bebisen älskar att kunna ta sig runt. Denna stol kan även göras till en gunga.

Äntligen har vi hittat ett hjälpmedel som tagit död på Darth Vader som jag delat säng med i snart 2år.Jag går och lägger mig med en kille vid namn Carl, men så fort han fått besök av John Blund så förvandlas han till Darth Vader som håller mig vaken om nätterna.

Eftersom jag börjar bli trött (bokstavligt talat) på mina Ikeapåsar under ögonen och Carl på sina blåmärken på armarna inhandlade vi lite olika testprodukter för att bli av med snarkningarna.

Den första produkten provades av både Carl och min styvfar Ingvar (han lider av samma problem;))..det var en plastgrej som skulle utvigda näsborrarna och på så sätt dämpa snarkningen.

Det tog ungefär en halvtimmes tjat att ens få dem att prova plastgrejen...och ungefär en halvsekund för dem att ta ut den;))   

Jag sover hellre med Darth Vader än med en tjur...och tydligen kändes den extremt obehaglig att ha i näsan. Den fungerade alltså inte (får passa på att tacka grabbarna för att de ställde upp på fotot så jag kunde dokumentera till bloggen).

Nästa grej vi hade köpt var en skumspray som man skulle spruta ner i svalget innan läggdags,

Den har faktiskt fungerat utmärkt här hemma, jag har sussat som Törnrosa de senaste två nätterna sen den började användas! Kan varmt rekommendera den...dock vill jag höja en varningens finger:Lura inte på någon stackars trevlig nyårsgäst att det är samma sak som en nässpray!! Enligt säkra källor skall detta svida som tusan!

Igår stod jag & Carl i köket och fixade mat...inte till oss utan till Stella. Vi bestämde oss för att testa på att göra lite egna puréer, inte för att jag på något sätt är emot burkmat utan för att vi tänker att det skulle bli billigare och lite roligare.

Så med stavmixern i högsta hugg och flera kastruller på spisen satte vi igång. Carl fixar till pastan..

Följande gourmerätter tillagades:

*Pasta med köttfärssås

*Potatis&broccolimos

*Fiskbullar

*Hallon&blåbär dessert

På god väg att fylla matburkarna..

Redan igår vad det dags för provsmakning av vår goda köttfärssås som Stella åt med god aptit (hon är ju ändå en 1/8 dels italienska,så hon tackar aldrig nej till en pastarätt). Idag var det dags för njuta av potatis&broccoli moset tillsammans med lite fiskbullar,och resultatet blev inte lika bra.

Stella som ALDRIG egentligen reagerat negativt till mat började gorma och dra av sig haklappen i hysteri efter en sked som för att visa att det där tänkte hon minsann inte äta mer av.

Det blir nog inte Baby-Masterchef av mig...iallafall skall jag inte bjuda på mer potatis&broccoli mos:)) Eftersom Stella inte kan leva på bara köttfärssås undrar jag om någon av er där ute har något bra recept som jag kan testa istället?

BBBBBBBBBBBLLLLLLLLLLLLLLÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!!!

Årets första vecka,tors-lör, har för mig de senaste åren betytt ett evigt flängande runt stan i olika idrottshallar.Detta hör ihop med den största innebandyturneringen i landet, Gothia Cup.

Min minsta lillebror spelar nämligen i en klubb vid namn Sandö IBK som årligen deltar med så många lag som möjligt i denna turnering, och har man varit på en match så är man fast i  supporterklubben även kallad "sekten". Sandö består av en mängd engagerade föräldrar/syskon/mor- och farföräldrar som gärna tillbringar dessa dagar tittandes och hejandes på alla lag i klubben. De far runt som tokar runt stan för att kunna se ALLA matcher....min mamma och styvfar är värst och skulle nog kunna räknas som sektledare. Jag har som sagt varit med i ett par år nu, och t.o.m tagit semester vissa år för att kunna se alla matcher.

Sandö B18 spelar 1/8-final i Landala hallen

Dock trodde jag aldrig att jag skulle få med mig Carl på banan...men i år har han blivit fullfärdig medlem av Sandö-sekten. Vi har nämligen tillbringat helgen med att sett matcher med Flickor 13, Flickor 15 och Pojkar 18. Stella har självklart varit med...det skall börjas i tid:) Hon trivs som fisken på dessa matcher där hon får maximal uppmärksamhet och skickas från famn till famn, alla vill hålla och busa med henne.

Under en match där min styvfar (som är tränare för min brors lag) står på ena sidan av planen och min mor gormar åt domaren från åskådarsidan,påpekade jag för Carl: "-Du vet att vi just nu ser vår framtid..."

För jag är helt övertygad att om ca 10 år så står Carl som tränare i Stellas lag, medans jag ropar hejaramsor som en tok på läktaren. Det är nästan så jag blir lite blödig av bara tanken att se min lilla tjej springa in på plan...

Likt en terminator är jag tillbaka som bloggerska...mig blir ni inte av med så lätt!

Uppehållet från mina inlägg har egentligen berott på två saker. Den ena är den mer naturliga, dvs att det varit jul och nyår och jag har njutit av en månads ledighet. Jag har gjort så mycket trevligt att det skulle bli en mindre roman för er att läsa, så jag summerar det så här: Konsertkväll med tjejgänget, häng med halva SMAJJS-gänget,druckit kaffe med coola Hanna&Viktor, träffat Stellas pysslingar,varit på Friggagatans egna öppna förskola hos sötaste Louella med mamma, firat världens snyggaste 35åring Susanne, tillbringat en julhelg i Vallda med min familj, ätit kalkon för första gången med carls familj, haft en mysig nyår med fina vänner på tre rätter,kollat på innebandycup, haft en "på spåret" kväll med underbara Angelica o Martin...boom,boom!

Den andra anledningen är att jag fick slut på berättelser...Inte att skriva om, utan att prata om...jag är nämligen en person som gärna syns och hörs i sociala sammanhang och gillar att berätta roliga händelser ur mitt liv. Plötsligt märkte jag att tack vare att mina vänner är trogna läsare så hade de redan hört/läst dem och jag hade inget att säga längre:) Det kändes väldigt märkligt!! Men nu har jag kommit till ro med det hela.

Jag har nämligen ett ess i rockärmen...jag har ytterligare ett "partytrick" att ta till: jag gör nämligen världens bästa imitation på en trött humla. Den kommer jag börja använda så fort jag märker att jag inte har något att säga längre:) För sluta för allt i världen inte att läsa min blogg..jag VILL ju att ni skall göra det. Ni i min närhet kanske dock får dras med ett och annat humlemummlande...men det tror jag att ni kommer gilla!

Idag fyller jag hela 32år=nu är jag ett helt år visare än igår, och det känns stort!

Min födelsedag har alltid varit väldigt viktig för mig, jag har sett till att jag aldrig vaknat upp ensam utan att det alltid funnit någon där att ta en kopp kaffe med på morgonen. Innan jag träffade Carl och saknade bil så jag inte kunde ta mig ner till föräldrarhemmet i Vallda,så fick min kära vän Valle ställa upp:) Jag tror inte heller att det är någon kollega eller klasskamrat som missat min dag genom åren...eftersom jag tenderar att prata om den i veckor i förväg.

Dock var denna morgon lite extra speciell...eftersom det var min första födelsedag med Stella. Hon och hennes pappa hade fixat kaffe&frukost på sängen åt mig! Mamma,Ingvar,Peter,Robert,Pappa, Valle,Hanna,Carl=alla ni som tidigare år varit de som väckt mig..förlåt mig, men födelsedagsmyset med Stella är det bästa jag varit med om!!

Jag har även en annan tradition sen 7år tillbaka, varje födelsedag brukar jag (i vanliga fall ta ledigt från jobbet) ha en lyxdag för mig själv och unna mig det lilla extra, detta i form av massage och ansiktsbehandling. Så blir det även idag, dock lite senare på dagen än normalt...men man får ju vara lite flexibel och vänta tills barnvakten Stellas morbror Robert slutar skolan;). Men sååååå jag längtar efter att få bli lite ompysslad och känna mig som en drottning för ett par timmar!

Fram tills dess skall jag&Stella ta en promenad och en kopp med fru&fröken Clarbris..och ikväll står Carl för middagen. Det kommer bli en grym dag med andra ord!!

Fru Clarbris skrev ett sms till mig igår när vi "bokade" promenad: "Passa på att njuta idag,det är din sista dag som 31" Jag reflekterade lite då över året som gått..och jag tror faktiskt jag upplevt det bästa året i mitt liv. Dagen då Carl friade och dagen Stella föddes är två dagar som jag aldrig kommer glömma, och 2 dagar som varit de lyckligaste i mitt liv. Självklart har även året innehållit sorg och tårar eftersom jag tagit förväl av två viktiga familjemedlemmar,men tyvärr är det ju så livet ser ut.

Så det är med spänning som jag ser framemot mitt år som 32år..det kan ju bara bli grymt. Tack vare Facebook känner mig ju sig älskad och uppskattad som få på ens födelsedag...klockan är bara 9.15 och jag har redan fått 45st grattishälsningar på min logg (och 5st grattis-sms till telefonen)!! Vem vet...kommer jag komma upp i 100st innan dagen är slut? Tack alla för att ni får mig känna mig extra speciell idag, all kärlek tillbaka till er!!

KRAMAR I MÄNGDER

(och ni som känner mig och vet hur blödig jag är...ja,det stämmer att jag sitter här framför datorn med lite lyckotårar i ögonen;)