Attans, nu missade vi att spela på lotto denna helgen igen...vi har ju stora planer för vad vi skall göra för alla miljoner som vi kommer vinna (för att det är klart man vinner-man behöver bara spela;)). De skall exempelvis finansiera vårt framtida boende samt nästa års vita klänning med tillhörande fest.

Just nu ligger väl storvinsten på 100 miljoner?Så vi bör ju kunna hitta ett hyfsat boende för de pengarna och få till en bra fest för pengarna som blir över.

Jag och Carl har ju en historia av tur i spel, vi har redan vunnit 50kr på Postkodlotteriet och sammanlagt 300kr på Triss..så bara vi spelar så kommer vi att vinna..;))

Fast om jag nu skall bli lite allvarlig och sentimental så har vi nog redan vunnit den största vinsten av dem alla, något som man kommer att tänka på efter en helg där vi träffat flera av medlemmarna i våra respektive klaner. Både jag och Carl är lyckligt lottade att ha varsin stor familj/släkt samt många nära goda vänner, något som gjort att nu när vi slagit ihop båda våra världar har svårt att få ihop tiden att träffa alla dessa människor som betyder så mycket för oss (ett ganska angenämt problem kan man tycka). Jag vet att inte alla har samma tur som oss, och jag är väldigt tacksam över att få ha det så här. För att citera Carl "Jag älskar vårt liv".

Sen att Stella kommer få världens bästa uppväxt och skämmas bort med kärlek är inget snack om saken...hon har MÄNGDER av folk som finns där för henne. Det är inte direkt så att vi saknar barnvakter..:)

Sen har hon ju ett alldeles eget gäng av säkerhetsvakter i form av Stella Security som lovat skydda henne genom livet, och det är ju inte så illa.

Stella Security crew: Peter,Victor,Robert,Richard och Andre

Så egentligen behöver vi kanske inte vinna någon drömvinst..det räcker med några få miljoner så vi kan köpa oss vårt drömhus..:)) 

Igår var det ytterligare en Idol-kväll, och  jag satt som klistrad när Olle sjöng till sin bror. Jag är ju en hejdlös lipsill utan stopp och lipar till det mesta (Extreme home makeover är som att sätta på en vattenkran i mina ögon), och det har inte blivit bättre sen man fick barn..utan snarare tvärtom. I vilket fall så satt jag och bölade till Olles låt och kärleksförklaring till hans bror- och jag ville bara utbrista "Frikort" till Carl.

Ni känner väl till detta med frikort? Att man har ett frikort som man OM man skulle springa på denna så är det ok att ligga med den utan att ens respektive blir sur? Utan att man snarare unnar sin kärlek lite mys med en idol/förebild? Man får alltså inte välja ens granne, ens partner bästa kompis eller tjejen/killen på Ica...det kan bara leda till en massa problem:))

I vilket fall så har Carl sitt uttalade frikort i Jewel-en sångerska han avgudar på alla sätt och viss. Jag själv byter frikort mest hela tiden, och har som vana att utropa "FRIKORT" så fort jag ser någon jag tycker verkar bra. De senaste månaderna har det pendlat från Zlatan till Russell Crowe (obs..i Gladiator-inte i A beautiful mind..;;)) och igår hamnade det alltså på Olle i Idol. Gör detta mig till en Frikorts-slampa som inte kan bestämma mig?? Får nog ta mig en funderare under dagen och bestämma mig mig för ETT frikort och sedan hålla mig till det.

Förutom Idol-Olle finns följande 4 personer som kandiderar till posten som mitt frikort:

Nu är det dags att packa ihop sig för att åka ner till min kusin Nel-Li som blir tonåring i veckan och skall ha kalas idag..jösses vad stor hon börjar bli;)) Skall bara svänga förbi en affär och köpa hennes favoritfrukt = banan!!

Att bo i lägenhet är alltid lite extra spännande eftersom man känner sig väldigt nära sina grannar, hur nära beror på hur tunna väggarna är. I min förra lägenhet så var det extremt tunna väggar vilken inbjöd till att jag fick superkoll på min grannes toalettvanor. För att inte hänga ut honom här på bloggen så kan vi helt enkelt kalla honom för Pisse-Nisse.

Det fanns kvällar då jag var orolig att han kanske började få prostataproblem då jag inte hörde hans 23.00 besök, andra kvällar var jag mest arg på honom och funderade på att köpa Buttricks klistermärken till honom. Ni vet sådana där klistermärken som liknar en fluga som man sätter i toaletten och grabbarna får försöka pricka när de går på toaletten. Tydligen skall detta funka, eftersom allt är en tävling för dem;) Det kanske kan vara ett tips för er som har små pojkar som så småningom skall lära sig gå på toaletten också? Om man kan fostra dem redan som små så slipper kanske deras framtida grannar höra deras pissepauser??

I vilket fall så lämnade jag Pisse-Nisse och hans pisseproblem för drygt 4 år sedan, fast jag har mött honom på Ica ibland (han jobbar i närheten av mitt nuvarande hem) men jag har inte vågat fråga honom hur det står till med hans prostata.

Anledning till att jag kom att tänka på Pisse-Nisse var att jag för inte så länge sedan fick en ny granne ovanför mig i min nuvarande lägenhet (en lägenhet som inte har lika tunna väggar som min förra, jag har mest störts av fester och lite hög musik ibland..men det är ju sånt man får tåla). Denna veckan då jag legat hemma mest med min förkylning så har jag lärt känna honom eller snarare hans hobby/arbete ganska väl..han är nämligen operasångare. Och hur mycket det än tar emot så måste jag erkänna att jag saknar Pisse-Nisse....

Precis som de flesta mammalediga så har även jag upptäckt det här med Tradera. Jag vet att man inte behöver vara mammaledig för att uppskatta att sitta och buda på saker på nätet, men det känns som om att det är extra många föräldrarlediga som gör detta-och bebisgrejer går åt som smör i solsken. Jag började min bana som köpare på Tradera, budade åt höger och åt vänster på allt möjligt som var "nödvändigt" att ha hemma. För att jag skulle blidka min kära sambo i min köphysteri så fick även han en del "vinster" (men det gick inte alltid så bra;))

Jag:"Kolla här vad jag vann åt dig, älskling"

Carl:"Du vann inte, du betalade mest"

Två saker lärde jag mig under min tid som Tradera-köpare, det ena var att åkpåsar till barnvagnar är som guld (dessa budgivningar var galna) och det andra var att billiga märkesslipsar är breda som tusan. Om det finns någon därute som känner sig behöva en riktigt bred slips så är det bara att höra av sig!

Efter att ha vunnit hem några trista saker så bestämde jag mig för att sadla om till Tradera-säljare istället- jag letade upp en massa bra saker här hemma som jag tyckte vi kunde sälja  (Carl plockade bort vissa saker eftersom det tydligen var presenter från honom till mig...;))

Jag hann sälja ungefär hälften av prylarna innan jag blev skrämd...det var en Lasse från Hisingen som vunnit en av mina kokböcker som inte ville att jag skulle skicka den utan att han skulle hämta den istället (han ville slippa betala frakten). Jag blev rädd, övertygad om att Lasse från Hisingen var kriminell och var ute efter mig, jag drog någon vit lögn om att jag helst skickade varor för att det var svårt att hitta tid att ses m.m Sen slutade jag sälja på Tradera och har sen dess tittat mig över axeln lite extra efter Lasse...och eftersom han ännu inte överfallit mig så borde det ju vara lugnt att bli en Tradera-torsk igen och sälja resten av sakerna. Eller..:)?

Och till er som tycker att jag är hysteriskt och överdriver...så kan jag bara hålla med..:)

Nu ligger vi här i sängen både jag och Stella och snörvlar..typiskt att även jag skulle dra på mig denna förkylningen. Jag tror att det har att göra med kalldraget från fönstret i sovrummet som jag felanmält sen ett par dagar tillbaka, funderar starkt på om jag skall promenera ner till Bostadsbolagets kontor och ställa till en mindre scen. Man borde ju kunna utnyttja Stella i detta..;)

En ledsen mamma med en söt snuvig bebis i famnen som snyftar fram "Se på mitt sjuka barn-det är erat fel" borde ju t.o.m få den tröttaste fastighetsskötaren att arbeta lite.

Annars blir det en dag i sängen för oss, med näsdukar och disneyfilmer. Vill passa på att tacka för alla goda råd jag fick igår om snorsugen och sovpuckar, vi staplade upp Stella med våra språklexicon i natt. Men jag önskar mig rosa sovpuckar av tomten i år..:) Framför vill jag också tacka er för att jag slog BLOGGREKORD igår!! Tänk att det fanns 193stycken läsare som ville läsa mina tankar igår..dock kan jag inte låta bli att undra om det beror på att de önskade att mitt inlägg skulle innehålla en annan typ av sugteknik;))

Men trots det, tack alla och nu är jag plötsligt ett steg närmare mitt Lets Dance mål!

Då har det hänt..Stella har fått sitt livs första förkylning och enligt alla handböcker har jag handlat in det livsviktiga verktyget att ha hemma: en snorsug!

Enligt beskrivningen så skall denna användas när barnet är snorig och inte kan snyta sig själv, dock så står det inte exakt hur man skall göra och jag känner mig lite osäker på att bara stoppa upp den i Stellas näsa och trycka på. Hur skall man veta hur man skall göra? Vem kan lära mig att suga? Sen känns själva tömningen av snorsugen rätt läskig också.

Jag får nog helt enkelt vänta tills Carl kommer hem och provsuga på honom lite..;)

Andra viktiga verktyg som man "måste" ha hemma är tydligen dessa klossar som skall placeras under spjälsängen så att hon kommer upp med huvudet..några sådana har vi inte än så ikväll får det bli bokstapling a la 70-tal istället;) Undra hur folk klarade sig innan alla dessa "måste-prylar" uppfanns?

Annars har vi haft en väldigt produktiv dag, Stella har sin "storasyster" Jonna på besök som passar henne. Så jag har nu innan klockan är halv 10 hunnit damma/dammsuga/moppa hela lägenhet=strålande!

Igår bjöds det på söndagsmiddag a la mustig höstgryta hemma hos oss, bröder med respektive var inbjudna (saknades dock 3 personer- min minsta bror spelade innebandy och min mellersta bror med tillhörande flickvän bor i Karlstad och har svårt att komma över lite lätt på en middag). Medans jag och Carl stod i köket så myste Stella med gästerna i soffan.

Inom mig så gömmer sig en italienskt mamma a la "Alla älskar Raymond"-Marie, och under middagen försökte både jag och Carl hjärntvätta våra syskon till att vi alla skall bosätta oss på samma gård inom ett par år. Jag hade älskat det, och jag hade mer än gärna bjudit över alla på middagar dagligen..samtidigt blir jag lite rädd att min framtidsdröm är att bli en tjock liten gumma som ständigt går i ett rutigt förkläde och låter en bolognese puttra på spisen.

Jag kanske tar mamma-rollen på lite väl stort allvar,jag kör ju ändå alla klassiska grejer som babysim/babyrytmik/bullbak/bloggar..ja allt på b man kan komma på. Det är nog dags för mig att göra något galet idag för att ta ner mig på jorden igen...skall bara komma på vad ;)

Det låg ett bombhot över Göteborg och polisen grep flera misstänkta terrorister i helgen. Men de missade att ta dem som placerat ut små bomber i mitt huvud igår..för jösses så det exploderade av smärta. Kvällen/natten var dock värd all sprängande värk, för vi hade kanonkul..:)  

Kvällen på Incontro var perfekt, vi var på strålande humör och hade mycket trevligt sällskap med Valentinas arbetskamrater. När kvällen började lida mot sitt slut så tog vi oss vidare till en fest där min sambo med vänner befann sig. Det är en samling av fina människor som jag tycker väldigt mycket om, men de är livsfarliga att festa med eftersom de har en sjuk besatthet av shotar i alla möjliga färger/smaker..dessa fick jag även smaka på (och det var där någonstans det började spåra ut..;)

Gårdagens bakis-dag tillbringades i en innebandyhall där min ena bror Peter spelade match. Eftersom flera av mina bröder är aktiva inom sporten så tillbringar vi i vår familj ofta tid i olika svettiga idrottshallar runt om stan! Något även Stella nu skall få lära sig!

Stella med Morbror Peter i bakgrunden

Nu kanske ni tror att huliganer består av män mellan 20-30år som bara behöver en ursäkt att slåss..men jag kan meddela att det finns andra sorter också. Vår familj är ganska hetlevrad på läktaren, och vid ett tillfälle under matchen så fick vår bror/son/svåger ett hugg på handen och började blöda varpå vi skanderade "Vi skall plocka dig efter matchen" till spelaren som orsakade blodmassan. Nu vet jag inte hur rädd han egentligen blev när han kollar upp på läktaren och ser 2 stycken tanter som står och gormar på honom..han skulle förmodligen brotta ner oss båda två med en hand. Chansen att han mest tyckte vi var konstiga är nog ganska stor...

Huliganerna vill helst inte visa sina ansikten på bild...men visst ser de skräckinjagande ut??